image

 Lite om hunden

Hundens nos kan kanske visa oss vägen till en bättre förståelse av mänskliga känslor.
 


image

Psykets genetik: I teorin kan icke önskvärda beteenden hos hundar förändras eller undvikas genom noggrann upp­märksamhet på inverkan från ärftliga faktorer. I verkligheten föder vi dock fortfarande mest upp hundar med tanke på utseende och kroppsbyggnad. Genom att göra så, behåller vi i hundens arvsmassa ett genförråd av något som endast kan beskrivas som skadliga recessiva gener. En undersökning av tjänstehundar i svenska armén antydde emellertid att mentala egenskaper som vänlighet, tillgänglighet och vilja att försvara har lågt nedärvningsvärde. Därför till­ämpas en enklare väg, tidig inlärning, för att förändra hundens psyke på dessa områden. Vi måste komma ihåg att det inte spelar någon roll hur vi manipulerar med hundens arvsfaktorer, den är ändå begränsad till den repertoar som den har ärvt från vargen. Om vi lär oss förstå gränserna för förändringar kan vi ha större framgång med att förändra hundens psyke.
Hjärnan: Den behöver stora mängder bränsle för att fungera på rätt sätt. Vikten cirka en procent av kroppsvikten tar emot tjugo procent av blodet som hjärtat pumpar ut. Hjärnan lagrar information på två sätt. Den lagrar information om hur en händelse förhåller sig till en annan, "betingad reflex" och "klassisk betingning". Det andra sättet kallas "instrumentell betingning", eller med en mera allmän och vidare benämning "försök och misstag". Vid födelsen kan hundens hjärna kontrollera hjärtverksamhet, andning och jämvikt och den har sannolikt mycket stor förmåga att reparera sig själv. Strax före födelsen finns betydligt fler hjärnceller än vid födelsen. Den nyfödda valpen kan inte kontrollera sin kroppstemperatur men dess ansiktsnerver är utvecklade, och den använder sitt huvud som en sond. Luktsinnet är utvecklat. När den är två till tre veckor kan hjärnan kontrollera kroppstemperaturen och ämnesomsättningen. Vid fyra veckors ålder har den en rumsuppfattning, vilken del av dess kropp som vidrörs. Vid fem veckor kan den håll sig vaken om den vill. Lätt sömn utvecklas inte hos en valp förrän efter fem veckor. Tillväxten av hundens hjärna är klar efter sex månader. (Människan arton månader)
Hunden motiveras av andra orsaker än dem vi upplever och tar hänsyn till och konflikten mellan vad hunden "instinktivt" vill göra och vad vi vill att den skall göra kan åsidosättas, antingen genom att öka den belöning hunden får när den lyder oss i stället  för sig själv, eller genom att straffa den för dess "normala" beteende. Storhjärnbarken har ett s.k. "dataminne". Alla tidigare erfarenheter finns lagrade i hjärnans minnescentra och det är därför hundar genast känner igen människor eller andra hundar som de inte har träffat på många år.
Om vi kan lära oss någonting om hundens hjärna är det detta. Om en ung hund utsätts för "superstimulering" d.v.s. om den får höra starka ljud, får se ljusblixtar, om den måste balansera på ett lutande plan några minuter varje dag kommer den att utveckla en större hjärna. En hund som inte får någon stimulans kommer att få en mindre hjärna. Vi kan påverka detta genom att ge den bästa tänkbara miljö under valptiden.
Sinnena: Hur skall vi någonsin kunna föreställa oss hundens enorma förmåga att särskilja tusentals olika dofter, ibland så svaga som en del av ett ämne på en mil­jon delar luft? Vi människor kan endast använda vår egen förmåga som referensram och det är denna stora begränsning som hindrar oss från att verkligen förstå hur sinnesintryck från känsel, smak, hörsel, syn och luktsinne påverkar hundens beteende.
Känsel: Känselsinnet fortsätter att vara viktigt för hunden under hela livet. Beröring är alltid den starkaste belöning en hund kan få, om den inte är tränad att uppskatta godbitar mera. När man smeker och klappar en vuxen hund som man känner kan dess hjärtverksamhet bli lugnare, blodtrycket minskar och hudtemperaturen sjunker. Med andra ord , smekningar lugnar en hund. ( Detta fungerar också i andra riktningen, man blir själv lugnare.)

Smak: Hunden har 1706 st. smaklökar, människan har cirka 9000 st. En hunds smakupplevelser kan definieras med "Gott- Likgiltigt- Dåligt". Hunden har också receptorer som reagerar på vatten. En hund kan känna skillnad på olika vattenkvaliteter.
 Hundar föredrar varm mat framför kall. Doften av maten spelar roll innan hunden börjar äta. När den väl börjat äta är den av underordnad betydelse. I detta skedet är det smaken och konsistensen som är avgörande. Hundar föredrar nötkött framför något annat. Det är mer än bara lukt och smak som påverkar hundarnas ätbeteende. Vår samverkan med våra hundar påverkar på något sätt deras smaksinne.
 Tikar är petigare med maten än hanhundar. Detta kan vara hormonellt betingat. Ett underskott av kalcium och andra mineralämnen i dieten kan ha stor inverkan på hundens psyke. Det kan yttra sig i ökad aggressivitet bl.a. Vi skall komma ihåg att för hunden är det i första hand lukten som avgör hur tilltalande födan är, därefter konsistensen och sist smaken.
 Hörsel: Hunden kan höra ljud på fyra gånger längre avstånd än människan, men den uppfattar ljud likadant som vi gör. Hundens förmåga att höra ljud med hög tonhöjd är en sida av vargen i den. En hunds hörselskärpa sträcker sig över åtta och en halv oktav, ungefär som människans. En hund kan skilja mellan två toner som ligger så nära varandra som endast ett åttondels tonsteg. Det är därför den känner igen ljudet av husses bil bland alla andra ljud. Har hundar alltså absolut gehör? Är hundar musikaliska? "Musik ger sinnet ro att uthärda hårt arbete och en välklingande röst tröstar den trötte och slitne" kanske också gäller hundar.
 Syn: En hund har kanske tio gånger större synfält än vad människan har, men rakt fram på nära håll ser den tämligen dåligt. Långseendet däremot är ganska bra. Hunden uppfattar rörelser i synfältet bra, men detaljseendet är sämre. Om vi tar vårt eget synfält som referensram och ger det vinkeln 0 grader, är en pekingesers synfält 5-10 grader och terrierns 20-30 grader. Ju större synfält, desto sämre synskärpa rakt framåt. Som exempel kan nämnas att vargen har ett större synfält än många hundraser. Hundar är ytterst uppmärksamma på nästan omärkliga förändringar i omgivningen. De är mästare på att visuellt avläsa ett område och till och med ett känsloläge. En fårhunds långseende är så skarpt att den kan urskilja herdens handsignaler på upp till en kilometers avstånd.
 Hundar ser bäst i dunkelt ljus. Försöksresultat visar också att hunden har förmåga att se färgnyanser och inte enbart i svartvitt.
 Till sist kan nämnas att hunden har sådan synskärpa att den kan se den europeiska TV-bilden som består av 625 punkter per sekund. Den amerikanska TV-bilden däremot,525 punkter per sekund uppfattas som "myrornas krig" på TV skärmen.
 Lukt: Genomsnittshunden har omkring 220 miljoner luktceller i nosen . Om slemhinnorna i hundens nos kunde slätas ut till ett enda stycke, skulle det vara större än dess hela kroppsyta.
 Genomsnittshunden har omkring sju kvadratmeter nässlemhinna.
 Genomsnittshunden har ett så känsligt luktsinne att den kan spåra och identifiera doftämnen i så låg koncentration att inte ens den känsligaste vetenskapliga apparatur klarar att spåra dessa. Luktsinnet är utan tvekan det viktigaste av hundens "praktiska" sinnen, men det är också det som är svårast att förstå. Man har försökt ta reda på om hunden med luktens hjälp kan registrera känslolägen - vrede, sorg, glädje, depression, mentala störningar - hos människor. Hundar är, när allt kommer omkring inbitna och förfinade iakttagare av människor. Forskare har dragit slutsatsen att en hunds psyke troligen var öppet för mänskliga sociala dofter och att de genom att registrera dessa dofter "kunde tolka och integrera mänskliga beteenden, kanske tillsammans med underliggande känslolägen".

image