|
Hunden ser på föraren för
att hålla kontakt i terrängen och få kommandon eller för att få hjälp. En
del hundar har detta medfött , men vid felaktig träning kan egenskapen gå
förlorad .De hundar som från början inte tar spontan ögonkontakt kan tränas
till en bättre kontakt .
Ögonen förmedlar budskap. I blicken
avspeglas kärlek , hat , glädje , sorg , hot och rädsla. Vi kan genom
blickkontakt även ana avsikter och läsa tankar hos de vi känner väl.
Människor som inte ger ögonkontakt blir vi misstänksamma mot. Hos många
djurarter är ögonkontakten en av de viktigaste kommunikationsvägarna.
Vargarna klarar ut en stor del av sina sociala och flockmässiga affärer
genom ögonkontakt. Stirrande är i naturen ett psykologiskt vapen. Fårhunden
behärskar fårhjorden med blicken. Storviltjägare i Afrika berättar att
ögonkontakten kan vara avgörande för utgången vid möten med farligt vilt som
lejon , buffel och elefant. Djuren avvaktar så länge som människan håller
ögonkontakt med djuret , men om blickkontakten bryts kommer anfallet.
Stora ögon och stirrande blick betyder i
hundvärlden överlägsenhet , aggressivitet , hot eller utmaning. Härav kommer
det gamla talesättet att man kan titta ut en hund och därefter ha makt över
den. Den egna hunden reagerar underlägset om ägaren stirrar på den. En rädd
hund blir ännu mer rädd om man stirrar den i ögonen , en främmande hund kan
uppfatta stirrandet som ett hot och gå till anfall.
Smala ögon och blinkningar står för vänlighet
, dämpande av aggression , underlägsenhet eller rädsla. I flocken tar
ledaren emot och accepterar underlägsna individers hälsningar genom att
blinka sakta.
Hunden blinkar mot ägaren om denne betett sig för strängt eller aggressivt.
En hund som vägrar att se en annan hund eller människa i ögonen känner sig
antingen underlägsen eller rädd , eller båda delarna.
Redan i valpkullen ser vi att vissa individer är mer benägna att ta spontan
ögonkontakt med människor än andra. För hundar där en stor del av träningen
sker genom ögonkontakt , till exempel retriever , alla hundar som man vill
ha en nära kontakt med , är naturligtvis en sådan valp idealisk. De hundar
som senare är mest mottagliga för inlärning tittar oftare på sina förare än
de som samarbetar dåligt.
Redan den åtta veckor gamla valpen kan gå ”fot ” utan koppel en kort sträcka
under blickkontakt. Vi kan också ta ut valpen på en äng och där under
förflyttning uppmuntra den att följa med och hålla ögonkontakt. Börjar
valpen tappa intresset och koncentrationen ändrar föraren riktning , och
genast söker valpen ögonkontakt igen. Träningspassen skall vara så korta att
inte valpen upplever dem som tröttsamma.
Naturligtvis skall alla tillfällen till ögonkontakt tas tillvara i det
dagliga umgänget med hunden.
Bra träningstillfällen är exempelvis vid utfodring , eller då hunden skall
in i eller ut ur bilen. Inte förrän hunden söker ögonkontakt får den en
signal om att det är fritt fram att äta eller kliva ur bilen.
I terrängen faller det sig naturligt att ha ögonkontakt med hunden då och då
, innan hunden släpps , när man ändrar riktning eller då kommando ges. En
intränad stoppsignal , där man med fördel använder visselsignal , eller
rösten och hundens namn , för att påkalla hundens uppmärksamhet. Målet är
att få en hund som spontant tar ögonkontakt i beskrivna situationer , även
under lek med andra hundar och till och med i jakt.
Hundens namn är en lystringssignal som enbart talar om att föraren vill ha
ögonkontakt och inte inkallning . Hundens namn : stannar i förväntan , tar
ögonkontakt , därefter inkallning , då används Hit eller Kom .
Ögonkontakt utgör en viktig hörnsten i hundträningen . Ju mer vi tränar
ögonkontakten , desto mer uppmärksam och lydig hund får vi. Banden till
hunden stärks , vilket leder till ökad glädje , tillfredställelse och ett
bättre samarbete på alla plan.
I förlängningen kommer detta också att leda till bättre resultat i
bruksarbete , jakt och lydnad.
.
|